9.02.2010

Pengar, pengar, pengar...

...alltid problem med dessa pengar. Men så synd är det inte om oss egentligen, det är bara det att man är så fruktansvärt begränsad när man inte har lite marginaler att knycka av när vissa saker kostar mer än andra. Badrummet (som ej är helt färdigt och därmed oinvigt av undertecknad) kostade ungefär 125% mer än vad vi hade räknat med. De andra pengarna har gått till att fixa jordvärme, dränering och så detta badrum som jag hinner tröttna på innan jag ens använt det. Nästa viktiga projekt är ett nytt tak. Hur kul är det då? Det är ju saker som egentligen inte gör någon skillnad för utseendet (komforten kanske ändå kommer först men ni fattar).
Nu har vi diskuterat fram och tillbaka hur det ska gå med "min utbyggnad" som jag visar en liten ritning på här. Anledning till att jag kallar den för min utbyggnad är för att det enbart verkar vara jag som brinner för detta projekt. Utan den får inte huset sin rätta känsla. Och det är oerhört tungt att argumentera för att den ska byggas när man fattar hur mycket en snickare kostar. För inte är det så att vi kan göra det själva, och inte finns det människor runt omkring oss som kan släppa allt i sitt liv för att hjälpa oss, det är fullt förståeligt.
Ni som får hjälp med era byggen eller kanske rentav klarar av att ta er an dem själva ska vara så glada och lyckliga för det, för ni kan nog aldrig ana hur det känns att verkligen vilja göra något vettigt men inte klara av det för att det inte finns en enda själ i närheten som kan berätta för oss hur vi kan göra det. Ta vara på era vänliga byggproffs/ glada amatörer!
Och just det här med snickare, är inte dom sjukt överbetalda? Ja, hantverkare överhuvudtaget? Jag fattar att man ska ta betalt för att överleva men de summorna man betalar till dessa varelser är ju helt ofattbara. På en vecka, om de jobbar 40 timmar, tjänar de i princip lika mycket som jag gör på en månad. (källa: egen huvudräkning) Då har de flesta hantverkare "enbart" en gymnasial utbildning medan jag har byggt på med 5.5 års högskolestudier. Jag kanske får skylla mig själv för att jag inte gick byggprogrammet men någon måtta får det väl ändå vara? Åhhhh, jag är frustrerad. Tack och hej!

5 kommentarer:

  1. ja jag glömmer aldrig då för ett par år sedan när vårdpersonal gick ut i strejk. det var ett inslag från karolinska och de jämförde lönerna mellan sjuksyrrorna och elektrikerna som jobbade där. elektrikerna i det här fallet var 2 killar som typ precis hade tagit studenten och 2 sjuksystrar som jobbat i säkert 15 år. löneskillnaden låg på flera 1000-lappar. och det var inte sjuksköterskorna som hade feta plånböcker...
    -johanna

    SvaraRadera
  2. Fast bara för att hantverkarna kostar så mycket betyder det inte att det är vad de tjänar. Det är företagets intäkt, men inte snickarens inkomst...

    SvaraRadera
  3. Nej, jag vet ju att företaget kostar också, naturligtvis. Men hur kommer det sig att de kan hålla så höga priser och folk accepterar det? Jag tycker att det är orimligt att ett företag drar in så mycket pengar, och är det så att de inte klarar sig utan att dra in så mycket så kanske de inte borde existera. Jag känner mig lite kommunistisk just nu men jag tycker att det är helt sjukt!

    SvaraRadera
  4. Så är det väl för de allra, allra flesta att pengarna långt i från räcker till allt man vill göra med sitt hem. Man får välja att se det lite som tjusningen att spara för att kunna göra en sak i taget, och försöka hålla sig till planen så att det inte sticker i väg alltför mycket =/ Ta fasta pris på allt som man inte kan göra själv och låta det vara en process liksom. Det är väl så att ha hus. Gött är det att ens ha kunnat köpa ett hus att kunna bo i och göra till sitt allteftersom. SÅ glad att det inte var nu vi skulle köpa när 15%regeln gäller... 25% hade det varit för oss som bor utanför jkpg.
    Kämpa på!! =)

    SvaraRadera
  5. Karolina6/9/10 09:26

    Jag förstår dig precis. Det är fruktansvärt frustrerande med den ständiga pengabristen och konstigt nog tycker man att precis ALLA runtomkring tycks kunna förverkliga alla sin projekt inom loppet av några ynka år. Först sparar man till kontantinsatsen, sen äts den ändå upp av tråkiga renoveringar såsom dränering, byta av uppvärmning och tak. Sen inser man att man inte kan bygga på topplånet mer och att man måste SPARA ihop till resterande renoveringar vilket tar ca en livstid.

    Jag grämer mig var och varannan dag att jag inte raggade lite mer på killarna som gick byggprogrammet. Varför skulle jag gänga mig med en sportkille med tummen mitt i handen.

    Ring mer än gärna om du vill gnälla av dig lite!

    Kram!

    SvaraRadera