7.30.2011

Hoppsan...

...hoppsan! Nu är det bara lockläkt, ett lager färg och fönsterfoder kvar. På den sidan. Sen krävs det att de får upp panel på resten av huset med. Och sen är det klart! Må gudarna ge snickarna superpowers denna vecka!

7.28.2011

Fasadspikning pågår...

...och jag känner mig lyckligare än på länge!!

7.27.2011

I skymundan...

...står min vackra jättevallmo och min syrénhortensia. Att de trots sin nya plats väljer att slå ut i blom under den stålgrå, vräkiga byggställningen är en seger. För blommorna förstås men mest för trädgårdsnovisen.

7.25.2011

Jag såg...

...Bubban sitta med sågen i munnen och valde först att ta en bild, sen att ta den ur hennes mun. Prioriteringarna i huset vid skogens slut är inte som i andra hus. Här tänker vi: learning by doing, inte plocka bort allt som är farligt innan det upptäcks. Chict!

7.24.2011

Sylt

Inte för att man direkt haft lust att vara sprudlande glad och kreativ den här helgen med tanke på vad som hänt i världen men måste man så måste man. Jag har inte varit ute och plockat bär för det orkar jag inte. Min hjärna och min kropp är så totalt förslappade nu att den enda instinkten som fungerar är den för överlevnad.
Bob har haft sina fyra veckors semester, nu han ligger bredvid mig och har ångest just nu. Våra snickare har varit här i fem veckor, alltså under hela semestern! Inte jätteroligt, men vi kommer ju ha en dräglig boendemijö inom kort iallafall!
En blogg som denna visar bara det som är värt att visas, därför har jag valt att INTE visa 95% av vårt hus som det ser ut på riktigt. Ni kanske känner er bedragna men faktum är att vänner som inte sett huset på länge eller varit här för första gången under de här veckorna har fått se allt och därför är det nu dags att bekänna färg.
Vi bor i ett kaos! Ett kaos som även jag, den evige slarvern, inte pallar med mycket längre. Vi har inga garderober, kläder cirkulerar mellan det provisoriska sovrummet, tvättstugan och varhelst jag känner för att klä av dem för tillfället. Varje gång jag är nere i tvättstugan hittar jag plagg som jag glömt bort att jag en gång köpt och varje gång jag vet att jag ska ha på mig ett speciellt plagg är det som uppslukat. Det är skitigt och dammigt eftersom snickarna inte är så finkänsliga att de tar av skorna när de går in och sen är det bara att inse att fönsterbyte befriar 50 år gammalt damm som gärna sprider sig in i minsta vrå, inklusive min behå! Det är frustrerande att inte veta när det blir färdigt, hur mycket det kommer att kosta eller hur slutresultatet blir och att varje beslut som skall tas vilar i min famn (nja, Bob kanske har lite åsikter han med men ni fattar).
Så, ni som läser andra renoveringsbloggar där man bara radar upp bild efter bild efter bild på något fantastiskt vackert och får det att låta som en enkel match ska veta att det är en lögn. Fan, det är hemskt! Jag blir särskilt irriterad när jag läser på bloggen "jordgubbar med mjölk" där allt är så himmelskt och väggar och golv och reglar och hemmagjorda lösningar bara dyker upp och författaren berättar att hennes man byggde si eller så etc. Det måste vara en lögn, en fasad, som det här? Eller kan en omfattande renovering verkligen vara smidig och i så fall vad gör vi för fel?
Åter till sylten och bären som jag inte plockat. Jag hade kunnat berätta om hur jag stod i hallonsnåren med mina Hunter-gummistövlar i en tunika och lassade i skogsbären för fulla muggar, men det är att ljuga. Eftersom jag en gång börjat koka sylt under sommaren måste jag ju fortsätta, annars tappar jag ju glöden!? och prestationsångesten skjuter i oanade höjder. Är det över nu? Nä, det var ju då räddningen kom. Sommarvikarien på Konsum hade missat att lägga de frysta bären i frysboxen vilket resulterade i kraftigt reducerat pris på just bär, smälta bär förvisso, men ändå bär, plockade av någon annan. Så jag köpte ett par påsar och syltsocker, åkte hem och kokade och fick på kort tid ihop fem burkar sylt, tre hallon- och två björnbärsburkar.
Så kom förbi om ni kan så ska jag bjuda på snickarens snabbkaffe, dammiga rostmackor och halvärlig sylt. Livet är inte alltid perfekt, men vem fan orkar leva utan skavanker? Inte jag iallafall!

7.22.2011

Hall-lå!

Före:
Efter!
Så här vill jag ha det egentligen!
Äntligen är golvet i hallen på övervåningen lagt! Nu slipper man hoppa runt bland en massa OSB-skivor och reglar när man ska ut från badrummet. Nu återstår bara att välja bland alla de alternativ som finns för golvbehandling. Måla, såpa, luta, vaxa, olja? Vilken djungel!

7.21.2011

Fönsterångest...

Vår snickare anade att vi skulle ångra valet att ta bort ett av fönstren i köket. Vi nekade men utifall att vi skulle ångra oss satte han upp vindskyddet över fönstret och trots att det är vitt och ljuset går igenom så är det ändå mörkt. Nu måste vi tänka om, tänka nytt. Även om köket inte ska bytas och fixas än måste man ändå vara steget före. En förbannelse för den impulsiva.

7.18.2011

Drömhuset...

...hittade jag i Köpenhamn. Designen är fantastisk, men särskilt färgerna är mina absoluta favoriter.
Jag hoppas på något liknande för min burk. I dag ska färgbaljorna hämtas!

Gamla fönster borta!

Gammalt...

Nya fönster på plats!

Nytt...

7.14.2011

Hej å hå!

Nytt tak nästan helt på plats! Tjo!

7.13.2011

Nyskördat!

Finns det något lyxigare än att kunna gå ut i trädgården och fritt blanda ihop en bukett att ställa på köksbordet?
Nä, tror inte det faktiskt!

7.10.2011

Får jag?

Om ni fokuserar blicken mot övervåningen, precis där taket delar sig, ser ni en kakelugn. Den här passerar jag varje gång vi ska till Falkenberg, och varje gång ber jag Bob sakta in så att jag noga kan inspektera möjligheterna för mig att få med mig den hem. Det är inte lätt naturligtvis. Det krävs lov från den som äger rucklet, en lyftkran, en säker plan och någonstans att ställa pjäsen. Det lär inte bli något av det men jag drömmer hela tiden om att jag skulle kunna hitta en massa roliga saker därinne. Nästa gång tar jag med mig cykelhjälmen och går in, jag kan bara inte låta bli! Det är de gamla sakerna som har en själ, de nya får en efter ett halvt sekel, och så länge orkar jag inte vänta!

7.09.2011

En dansk vägg...

...i min trädgård hade jag inte haft något emot! Jag älskar den danska miljön, känslan och stilen som känns så naturlig och inte så fruktansvärt tillgjord.
Även om inte allt är "perfekt" är det ändå mysigt och de verkar vara mer avslappnade i sitt inredande till skillnad från oss svenskar som hela tiden ska försöka hålla sig till en enda stil och rensa ut allt det som inte passar in. Problemet med detta är att man raderar ut allt det som är personligt och får således ett hem som inte andas.
Det blir stelt, konstlat och intetsägande.
Jag vill bara ha ett hem att trivas och må bra i och vi verkar vara på väg åt det hållet, tack och lov. Om det blir danskt mys eller svenskt mys är inte i nuläget bestämt men vad jag vet är att det ska andas, även om min korvtavla och suckulent inte passar in.

7.06.2011

En av Hallands små invånare...

...spolades upp på strandkanten till synes livlös. Vi gjorde ett försök att blåsa liv i den lilla fisken men förgäves. Nu vilar den på en våg som färdas mot Danmark. Kanske ett wienerbröd med choklad gör susen ;)

En ding, ding värld...

...högt uppe i en luftballong!
Vackra scener utspelar sig runtom i Sverige, och jag älskar att dokumentera dem! Hoppas ni har det bra!

7.03.2011

Modig...

...och propert klädd är hon lilla Bubban när familjen helhjärtat stödjer Bobs nya grej. Fast den här abborren var det bror min som fick upp. Betet? Jo, det var rester från den grillade majskolven. Joråsåäresatte!

Jag går och fiskar...

...och tar en tyst minut innan flöt-skrället stagnerat och inte rör sig en millimeter. Då är det inte kul längre, jag vill ha napp direkt, fast egentligen ingen fisk. De låter så lidelsefulla när man ska ta ut kroken och trots att jag iakttar största försiktighet för att inte skada lilla firren så känner jag mig som första gradens djurplågare. Vem har egentligen konstaterat att fiskar inte lider? Ge honom eller henne mitt nummer så att vi kan ta ett snack i ämnet.
Tills dess låter jag Bob fiska. Tyvärr har han fiskfobi och gormar över halva Småland att jag ska komma ut och "kroka" av för att han inte vågar hålla i fisken. Mannen, min sambo, som senast i går gick in i stans fiskebutik och spenderade ett antal hundralappar på ett nytt spö med tillbehör för att han äntligen kommit på vad han ska ha för hobby. Vad ska man säga? Jag älskar ju honom för att han är han, men i bland går han mig på nerverna, riktigt ordentligt.

7.01.2011

Snart klär vi in hela trapphuset...

...i pärlspont. Då kommer äntligen toalettväggen med sina vackra fönster till sin rätt och alla gamla furudetaljer blir ett minne blott. Åh, vad jag älskar att se slutet på projekt man tagit sig an!
Förresten, Moa, är du fortfarande med? Jag har inte fått med mig någon som vill hjälpa mig med bänken än :(

Spännande!

Ja, nu har vi nått "The point of no return" gällande tak, fönster och fasadbyte. Hoppas det går undan för jag längtar sååå!
Spännande väder i dag förresten, men regnet behövdes verkligen. Nu önskar jag bara att man fick uppleva lite mer sol innan sommaren är slut!