8.30.2011
Så här...
Och för er som undrar...
Huset är nästan på färdigmålat, det är bara några små brälappar kvar men problemet ligger inte hos mig och Bob, ej heller regnet som envist sabbar våra konstnärsambitioner, utan hos hantverkarna som liksom inte gör riktigt färdigt de moment som krävs för att vi ska kunna stryka på den sista, gräddvita färgen. Förhoppningsvis sätter de den sista spiken i morgon så att byggställningen försvinner. Men sen, finns det miljoner små detaljer att fixa till inomhus.
Ärligt talat, jag orkar inte kallsnacka mer, jag vill bara kunna sitta i min soffa och dricka mitt kaffe för mig själv utan att behöva le mot någon som jag hellre kastar ner i färgpyttsen. Är det för mycket begärt?
8.29.2011
Present till mig själv!
En ny giv i mitt liv förutom att "komma i fas" med den där pedanten som stjärntecknet Jungfrun envisas med att framhålla är att när en ny sak köps, så ska två saker ut. Vilken fantastisk grej alltså! Har ni sett tv- programmet "Extrema Samlare"? Om ni gjort det så kan ni tänka er samma scenario i alla rum på nedervåningen i vårt hus, så här behöver rensas! Det gjorde jag i dag och wow! vad bra det kändes!
Nä men man tackar!
8.28.2011
8.27.2011
Dagens skörd...
Årets loppis!
8.24.2011
Drömmar...
8.22.2011
Jag förgrodde och planterade med kärlek...
Sen upptäckte jag att ogräset i gropen växt till sig ovanligt bra...
8.20.2011
Lockläkt...
8.12.2011
Ljuvliga Gränna!
I denna byggnad har en av mina drömmar slagit in. För kanske 12 år sedan satt tre uttråkade 16-åringar på övervåningen i den lägenhet ägarna till affären och deras dotter då bodde i, och var rastlösa. Dottern sa något i stil med:
- Ska vi gå ner i affären?
- Jaaa, svarade vi!
Ni som, precis som jag, har sett Pippi i godisaffären kan sedan räkna ut vad som hände. Vi åt och smaskade, hittade mjukglass med diverse olika toppingar som smält choklad och hackade nötter till exempel. Polkagrisar i massor! Ja, det var en dag att minnas.
Riktigt så bra var det inte i går men jag och Bubban såg bagaren rulla lakritsstänger och så fick vi med oss en påse hem till Bob. Just det här kokeriet har två stänger som slår allt annat; Trollgodis, med hallon och saltlakritssmak och Indianstång med smak av salmiak.
Så, ska ni till Gränna är det Tomtar & Troll som gäller!
Slurp!
8.09.2011
Fönsterfoder...
Panta mera, bap bap, bap!
Vad vi kom fram till, jag och Bob, var att det ändå är rätt sorgligt att vi packar ihop något som symboliserar den önskan och förväntan de förra ägarna måste ha känt när de valde att byta sin gamla putsfasad mot detta blåa skrot. Och hur praktiskt men ocharmigt det än må vara så måste de ju verkligen ha varit lika spända på resultatet som vi är nu och så har vi packat ihop den drömmen i en container. Livet är konstigt!
8.07.2011
Lite lockläkt på plats!
Jag vet ju att vårt hus kommer att bli som en dröm när de väl är färdiga men det är inte bara själva renoveringen som är jobbig utan allt runtomkring. Jag har nytt jobb, inte haft någon semester, det är konstant oordning, smutsigt och dammigt. På grund av fönsterbyten har snickarna officiellt intagit varenda vrå i huset och därmed eliminerat chansen till åtminstone en liten frizon i det stora blå (numer vita).
Eftersom jag blev erbjuden ett nytt jobb efter att sommarbarnomsorgen skulle planeras har Bubban ej heller fått vara på förskolan vilket resulterat i en massa pussel med barnvakter (tack alla ni som verkligen ställt upp när det krisat) och det är ju en stress i sig då det absolut viktigaste är att hon mår bra.
Jag har fått en brorsdotter som jag inte träffat trots att hon redan är en månad eftersom vardagen fyllts med väderberoende och massa målande och resten av tiden arbete med lite sömn för att orka med.
Snart fyller jag 30 år och jag har inte planerat en stor fest vilket jag jättegärna skulle vilja ha men det går inte, för jag har inte haft någon ro att sätta mig ner och planera det häftiga spektakel som var tänkt från början.
Och så det som gör mig mest irriterad av allt, att jag inte bara håller käften och står ut. Herregud! Det dör människor i Afrika varje timme för att de inte har mat och de som överlever svälten gör det med näppe för att de i sista minut fått hjälp från människor som bryr sig om det som är viktigt.
Summan av kardemumman är att jag är mest trött på mig själv för att jag inte står ut, fy vad bortskämd jag är! Jag menar, titta på vår fina fasad som blir färdig denna veckan, den är ju underbar!