12.23.2011

Tomten hittade hit...

...även fast jag inte skött mig det senaste. Vilken tur! Barnen som tålmodigt låter oss vuxna spela Bingolotto blev lyckliga och fick varsitt paket. Här ser ni även en glimt av våra nya fönster in action. Vi har inte fixat till dem med foder och liknande men den som väntar på något gott...

12.05.2011

Ljuva snö!

Visst har det varit en billig höst, utan höga elräkningar. Men nu var det på tiden att vi fick lite fräsch, krispig snö att titta på. Allt klär bättre i vinterskrud och så blir det ljusare också. Härligt! Annars är jag inne i en liten period av icke-inspiration. Hoppas den kommer tillbaka snart!

11.20.2011

Fast!

Jag har fastnat i virkträsket. Om någon vill beställa en matta går det bra, jag har hittat mitt kall. Jag älskar det här, så länge det blir som jag vill!

11.11.2011

I rampljuset.

Många av er kanske inte har en aning om att jag älskar att sjunga. Vilken musik det är spelar egentligen ingen roll, bara det finns särskilt kraftfulla partier i låtarna där man kan klämma i för kung och fosterland. Tänk "Gabriellas sång" eller "O helga natt". Vanligtvis gör jag det enbart när jag kör bil ensam, ibland på scen med revyvänner och, när jag måste, vid lite mer högtidliga tillfällen. Jag fick för någon månad sedan uppdraget att sjunga en liten dänga för flickebarnet som ska döpas i samband med föräldrarnas bröllop i morgon. Jag har övat flitigt på den sången. Fram till i förrgår var det en låt som skulle framföras, sedan blev det tre eftersom den andra solisten blev sjuk. Här sitter jag med världens prestationsångest och föreställer mig olika "worst case scenarion" på den dag då det i princip är totalt förbjudet att sjunga falskt.
Jag älskar utmaningen men frågar mig alltid varför jag utsätter mig för detta gång på gång? Och svaret blir alltid detsamma. Känslan efteråt, gör att man växer, och det känns fantastiskt!
Well, wish me good luck!

11.06.2011

Vems historia har jag i mitt knä?

Det blir mycket virk-snack nu och det ursäktar jag mig för men jag kan inte låta bli att fundera över vems trasor jag håller i. Jag hittade två stora påsar trasnystan på en loppis förra veckan och det är av dem jag gör min fina matta. Båda påsarna kommer från samma hem då jag hittat nystan av samma tyg i de två olika påsarna och det är ju ganska häftigt att sitta där och knyta meter efter meter av någon annans textil. Det är gamla skjortor, sidenlinnen, gardiner och flanellpyjamasar. I vilka sammanhang har dom burits, varit upphängda och under vilken tid? Det är fascinerande att fundera över sånt när man sitter där och håller tyget i händerna för om jag skulle riva sönder mina kläder och virka en matta av dom, skulle den innehålla en hel del intressanta grejer kan jag lova! Så, när jag sitter och river mina trasor, på ålderns höst, kanske jag ska passa på att beskriva vart och ett av mina nystan så att nästa person som vill göra en matta kan lära sig lite om livet som åttiotalist. Det kan bli en bra story!

Loppisfynd.

Någon har uppenbarligen fyndat på Erikshjälpen. Den här tvådelade vulgo-skapelsen var nämligen redan såld när jag hittade den. Jag fick nöja mig med en gammal skolbänk och damen i spegeln.

11.05.2011

Virk, virk, virk.

Om nätterna, när de andra sover, har jag suttit i min fåtölj med fötterna inbäddade i fårskinnet med de gamla trasorna ihopknutna i mitt knä och njutit av att vara produktiv. Jag har samtidigt som jag stirrat på maskorna även slängt blicken mot nån säsong av Sex and The City och mått väldigt bra. Lugn och fridfull men ändå förbaskad när det inte blir som jag vill. Jag har virkat, virkat, virkat för att upptäcka att det blir bulligt, snett och fladdrigt och då tvingats repa upp flera varv för att det ska bli bra. Perfekt lär den inte bli, men vacker ändå. Och det är jag som gjort den. Härligt!
Just nu mäter den lite över 1 meter i diameter. Jag skulle bli glad om den iallafall kan bli 1.5 meter i diameter. Vi får se hur det går!

Tankar av kärlek...

...skänker jag ikväll de som lämnat mig här på jorden. Det känns fint.

Mys...

...höstmys eller fredagsmys. Mysigt är det iallafall!

10.31.2011

Just det!

Vi hade förresten två av bygdens häxor här på besök i kväll. Ibland tycker man kanske att de är lite jobbiga och skräniga, men i dag var de bedårande!

Min nya hobby är:

Virkning! Åh vad det är kul! Det är så roligt att jag omedelbart vill samla ihop ett gäng som kan bli "syjuntagänget" på regelbunden basis. Någon som är på?
Den här lilla skapelsen ska bli en matta till min sida av sängen tror jag, eller kanske nya hallen? Fint blir det, och efter varje åtta maskor måste jag hålla upp den och beundra detta konstverk som jag håller på att göra.
Vill göra er uppmärksamma på att jag aldrig varit särskilt duktig på syslöjd vilket är en kombination av oförmåga att läsa instruktioner, ickebefintligt tålamod och en önskan om att projektet ska bli färdigt nu, nu, nu!
Men nu känner jag mig tillfreds, kanske för att jag passerat trettiostrecket? I vilket fall som helst är virkning i sängen inte att rekommendera. Jag har legat här i en timme och har nu stela armar och stel nacke, men what the heck! Det är ju så roligt!

Handtag, famntag, klapp eller kyss!

Äntligen har vi bestämt oss för vilka handtag vi ska ha. Naturligtvis är det en kostnadsfråga, för låt mig informera er om att det kostar en rejäl slant om man ska köpa handtag till ett helt hus! Huset vid skogens slut är byggt 1944 vilket infaller under funkisperioden. Vi är inte så funkis just nu och huset är det definitivt inte längre med tanke på den omfattande renoveringen som just gjorts och då tyckte vi att det passade med dessa handtag. Funktionella och rejäla, men ändå ett vackert komplement till spegeldörrarna och förhoppningsvis pricken över i:et sen när allt är färdigt.
Naturligtvis fanns det ännu vackrare handtag i sekelskiftesstil men då rusade handtagskassan i höjden och om man precis sagt upp sig från sitt jobb får man rätta sig efter plånboken, plånboken, plånboken. Hörde jag ett eko eller hörde jag i syne? I vilket fall som helst, har ni synpunkter på handtagen eller erbjudanden om jobb för en utbildad pedagog som snart är arbetslös tar jag tacksamt emot båda!

Vackra detaljer.

Nu har jag äntligen kommit igång igen med Bubbans rum. Det är konstigt att man kan vara så upp i och fixa och trixa för att nästa dag inte ens orka ta sig upp på övervåningen. Jag vet inte om det är lathet eller trötthet. Det sista ligger väl ändå ganska i fas med årstiden så vi skyller på det!
Jag hittade en gammal Elsa Beskow bok på en loppis i somras som knappt höll ihop. Sidorna i boken var dock i ett väldigt fint och retro skick så jag tog helt enkelt och limmade upp dem på ett styvare papper, lät torka ordentligt och sedan fäste dem med fastspikade klädnypor på väggen. Jag blev nästan lite tårögd för det blev så fint, och billigt! Inspirationen fick jag på bloggen "Jordgubbar med mjölk" men i stället för att betala ockerpriser för en nytryckt plansch så återanvände jag (wow vad bra) något som blev ännu mer charmigt.
Vad tycks?

10.20.2011

Boktips.

Mitt i allt kaos kräver min hjärna lite kulturell stimulans. Därför bestämde jag i måndags att äntligen läsa den bok som min mamma talat sig varm om, "Niceville", med originaltiteln "The help". Det är en fantastisk historia från början till slut och handlar om de orättvisor vi bortskämda nordbor ALDRIG kommer att känna på men också om den smarta hämnden som vi alla sitter och hoppas på ska drabba den som är ond. Mississippi på 1960-talet, där tjänstefolket kämpar för sin överlevnad och mot de tokigheter deras vita husmödrar hittar på. Det handlar också om att våga stå på sig mot det man tycker är fel, även om alla vänner vänder en ryggen. Mitt emellan alla känslostormar, sorg som humor, får man känna en pust av hettan mitt på bomullsplantagen, cigarettrök som något exotiskt och doften av en kolapaj som inte riktigt smakar som den ska...Filmen går på bio just nu och jag ska nog försöka masa mig dit snarast för att boken var så jäkla bra! Det tog mig 3 dagar att läsa 479 sidor. Wow, vilken underbar läsning!

10.18.2011

Nämen!

Titta, titta! Bara små detaljer kvar att fixa nu som t. ex. fönsterfodret ovanför fönstret och slutmålning av golvlisten. Sen ska naturligtvis tejpen runt fönstren väck, men det sparar vi till invigningen! Wohoo!

Cake

Bubban valde vad hon ville ha på tårtan. Hon fick det mesta hon föreslog men jag bytte bort köttbullarna mot lemoncurd, bananpengar mot jordgubbar och flingor mot dajmkulor. Lyckat!

10.16.2011

Love, love, love...

...my KitchenAid!

Kalas!

En viss liten, nybliven treåring är superglad över sin nya lampa som skall tändas och släckas mest hela tiden. Tyvärr är rummet inte så färdigt som vi hoppades på men det är bara att inse att allt tar längre tid och innebär så mycket mer arbete än vad man kan tänka sig. Tiden som blir över i veckan kommer att tillägnas finliret och förhoppningen är att det kommer stå färdigt inom de närmsta dagarna. En sak är då säker, och det är att vårt hus kommer bli ett hem om alla utrymmen kan bli lika fina som Bubbans rum! Jag längtar tills dess vill jag lova!

10.14.2011

I går...

...såg det ut så här. Väggarna färdigmålade och golvet grundat. Kan det här bli fint eller vad?!

För fyra dagar sedan...

...såg det ut så här. Easy cover uppe och Boråstapeten likaså. Ni ser hur fräscht elementet blev! Väggarnas vita färg är inte uppe än och fönstrets nisch ska fixas och trixas lite med.

För en vecka sedan...

...såg Bubbans rum ut så här. Sen struntade vi i att måla elementet på klassiskt vis och köpte sprayfärg, vilket funkade och Claes Ohlson säljer den. Åh vad smidigt! Om ni undrar varför det inte är något fönster ovanför elementet som det brukar vara så vill jag bara säga att det är borttaget, eftersom rummet är litet och det hade varit svårt att möblera om fönstret fått vara kvar. Sen sket vi i att spackla färdigt eftersom det är så himla svårt att veta exakt hur det ska se ut när det är perfekt och så satte vi upp easy cover- renoveringstapet. Mirakel! Allt försvinner under den, lätt att sätta upp och fin att måla på. Arbetsmyrorna har varit flitiga i veckan och snart bör det vara färdigt. Typ i morgon.

I virkeshallen.

Vad ska man välja bland dessa vackra, väldoftande och välsvarvade konstverk? Jag har tagit mig till ett snickeri för att hitta den rätta stilen. Man kan ju köpa allt sådant här på stormarknader och byggvaruhus men då har man inte så mycket att välja på och det är lätt att allmogestilen blir mer 80-tal än det faktiska allmoge som jag vurmar för. Kvalitén går inte heller att jämföra, på ett snickeri är virket utvalt med kärlek. Har svårt att tänka mig att det är så på andra försäljningsställen.
Det är mycket som ska med hem och man måste räkna ut på rätt sätt vilka längder man ska köpa för att få ut så mycket som möjligt. Jag började med att göra en ritning över rummet och sen mätte jag alla vinklar och vrår så jag gick reda på exakt hur mycket taklist, foder och socklar som behövdes. Sen gäller det att lägga till extra på varje längd eftersom man måste tänka på geringen, som kräver mer trä än vad man kanske tror. Tur att min svåger följde med och hjälpte mig tänka, annars hade allt slutat i en mindre katastrof tror jag. Jag har i alla fall med mig ett gäng brädor hem och nu ska de målas. Jag tror Bubban kommer bo i det finaste rummet i den här delen av byn!

10.12.2011

Gammalt papper.

Man skulle ju kunna tro att vårt hus är ett fint hus efter så lång tid med renovering. Dock verkar det som att vi trampar runt i ett kugghjul utan att lyckas haka fast i ett annat. Beroende på vart man går och tittar så hittar man lite olika detaljer. Här är en detalj till exempel. Den här gamla godingen sitter på en bit av köksväggen. Den kikade fram när vi flyttade ett köksskåp. Visst är den fin! Dock känns det inte som att den riktigt överensstämmer med undertecknads inredarambitioner.

Annat var det 1998 när man tvingade med mamma till färgaffären med en vas i grön betong och ville ha väggfärg i samma kulör. Mina vita strukturtapeter fick således en mossgrön kulör inramad av mörkt vinröda lister. Det ni, var min första strävan efter att skapa något originellt. Idag känns det ganska mossigt faktiskt. Kanske dags att betala tillbaka och tapetsera om mitt flickrum så mammas och pappas gäster slipper bli sjösjuka när de ser delar av min konstnärliga portfolio. Sa jag förresten att jag tillsammans med Bob och stjärnan Johanna lyckades tapetsera en vägg utan synliga skarvar i Bubbans rum? Fantastiskt fint! Jag känner mig lite som ett proffs. Snart ska ni få se lite underverk i Huset vid skogens slut!

10.08.2011

Äntligen!

Inte nog med att svenske Thomas Tranströmer fick Nobelpriset i litteratur, nu har jag två rullar av Sandbergs allra finaste tapet Selma i min hand. Känns som att jag har väntat en evighet på att bestämma mig för vilken tapet vi ska ha och nu ska den bara upp på väggen, dock en stor utmaning för Bob och mig. Vi vill att den ska sitta som en smäck!

10.01.2011

Detaljer.

Ursäkta den hemskt dåliga uppdateringen men jag håller på att putsa upp den fina kristallkronan från tidigt 1900-tal som hängt i min morfars föräldrahem. Jag tror att jag kommer älska den när den hänger blank och fin, men ändå inte alltför putsad, i trappen. Älska att hitta gamla fina saker!

9.26.2011

En reell önskan?

OM jag kysser denna groda, kan jag välja att få ett vackert slott istället för en slemmig prins då?
Jag är ganska säker på att det passar mig bättre just nu. Ok?

9.22.2011

Jobba, jobba, jo-obba!

Ja, det är inte lite arbete man lägger ner på en renovering och i synnerhet detaljerna tar lite längre tid och kräver mycket tålamod. Trots att jag varken har tid eller tålamod tycker jag ändå jag lyckas rätt bra. Nu dags för skrap, slip och kitt!

Myshörna

Snart verkar myshörnan i övre hallen vara på plats, klädd med pärlspont hoppas jag att den kan skänka oss lite lugn och ro emellanåt. Innan dess ska dock tre fönster skrapas, slipas och målas eftersom de ska bidra till harmonin och fylla ut luckorna ni ser på bilden. Fett najs va?

9.20.2011

Mammas lilla fis...

...är så go att jag bara vill pussa ihjäl henne. Lätt att glömma sånt när det enda jag fokuserar på är jobb och renovering. Men i dag har vi pussats extra mycket.
Visst vill man leva fint men man får inte glömma bort det som är viktigt här i livet. Därför har jag och Bubban en "gosa mycket"- vecka. Och min energi är på topp!

9.19.2011

Bye Bye eländiga och onödiga och ihåliga valv!

Valv bär upp. Många antika byggnader hade inte klarat sig om arkitekten hade ratat valven. Jag tvivlar starkt på att valven i Colosseum är ihåliga, därför hatar jag fuskvalvet i vår trapp. Nu, efter två års tittande ser jag slutet på denna skam i svenskars inredningshistoria, och känner mig riktigt lycklig.

Stolt

Precis i detta nu ringde underbara Susanne och frågade om jag kunde arbeta i förskoleklassen på den skola där jag vikarierade i flera år innan Bubban kom till världen. Och jag blir så fantastiskt glad att jag nästan börjar gråta. Tänk att de efter tre år ändå kan tänkas vilja ha mig där, på det arbete som jag älskat mest, bland alla underbara barnen! Jag är en lyckost!

Louise

9.16.2011

Smurf

För två år sedan var jag i den Bosniska staden Mostar, ni vet den som hade en medeltida bro som man skoningslöst lät bomba sönder under kriget på 90-talet. Förutom att tvingas lyssna på den sämsta guiden ever, Axel, åt vi Cevapcicci och handlade saker. Däribland dessa smurftofflor till Bubban. De är varken snygga eller bekväma men nu när lilla damen växt till sig så blev hon överförtjust över att hitta dem i en gammal GeKås-påse och vägrar ta dem av sig. Klippeti-klapp låter det och jag är rädd att hon ska bryta fotleden. Bara en av sakerna man är rädd ska hända. Det är bara att ta ett djupt andetag och andas ut, och in, och ut. Hela livet framöver.

Trapphusets förvandling...

...har börjat! Jihoo! Pärlsponten är snart på plats och det blir så fint!
Resten av huset erbjuder kaos men vad gör väl det när man har trädoftande, snickeri-tillverkad och tidsenlig, smal pärlspont?

9.05.2011

Jag mötte åsnan!

Mitt jobb gör att jag kommer ut på landet i bland och just i dag fick jag träffa åsnan. Älska öronen!

Gammalt!

Älska att snickaren bygger en ny dörrkarm till en av mina hemsläp till dörrar och gör att Bubbans rum kommer bli så mysigt! Just nu igenbommad för att rätta till de krökar den fått utstå på vägen från ett gammalt hus till ett nyrenoverat. Sa jag att jag älskar den?

9.04.2011

Tillökning!

Vi har fått två nya familjemedlemmar, hoppande bönor. Jag har alltid varit fascinerad av dessa varelser men aldrig köpt några själv men så i kväll kom goda vänner förbi med en påse. Nu ligger dom i en kristallskål med lock på och jag hör hur det plippar och ploppar ute i köket. Bob är rädd att de ska föröka sig och spridas och äta upp fasaden men enligt vännerna så lär dom dö innan nyår. Namnförslag någon?

9.03.2011

Målarmania

Så här snygg har jag varit nu i snart 10 veckor då jag sett till att huset bytt skepnad. Om allt går som det bör så drar vi det sista penseldraget i morgon och i samband med det kan man även dra en lättnadens suck.
Det är inte själva målningen som varit mest jobbig utan det faktum att vi gjort det under pressen av att ställningen kostar pengar och att tiden är begränsad. Tack och lov har vi fått hjälp med både barnvakt och målning vilket gjort att vi fått ett hus som ser ut som nytt. Tack alla ni som hjälpt till!
Efter i morgon är det bäst att jag lägger bort mina målarbyxor eftersom jag i skogens snår anat små och stora ljusrosa, svarta, fluffiga, orangea, gröna, blå, formbara varelser som ropar på mig att jag ska ansluta mig till deras gäng. Jag passar nu på att säga till Barbapappa att han har tagit miste, jag är homo sapiens sapiens, inte en av dem. Men tack för erbjudandet!

9.01.2011

"Det är okej att känna" - Ung Cancer

Min älskade vän är en kämpe och en tuff brud. Hon är en överlevare. Hon är kanske inte släkt med Ingemar Bergman eller Lena Nyman eller bär några av de mer dramatiska generna om man säger så, men ändå har hon ställt sig framför kameran för att förmedla något viktigt och gör det med bravur! Hursomhelst så har hon besegrat cancern och har tillsammans med andra överlevare spelat in den här videon för att förmedla till unga med cancer att det är okej att känna, vad man vill. Se den och sprid den vidare till förmån för alla de människor som kämpar precis som hon har gjort.

Elin, du är den modigaste jag vet!

http://www.youtube.com/watch?v=162gYmyiGrU&feature=youtube_gdata_player


Louise

8.30.2011

Så här...

...ser det ut inomhus vid varenda fönster. Inte så uppfriskande! Dessutom dammar den gamla putsfasaden inåt och en liten klump lägger sig till ro i fotvalvet och man trycker ner sina 80 pannor med full kraft och vips! en perforerad fot. Vad gör man inte för drömhuset?

Och för er som undrar...

...så har vi fortfarande snickare här varenda dag och så har det varit i exakt tio veckor. Säg den som inte skulle bli deprimerad av det! Problemet är egentligen inte att huset inte blir fint utan att de inte är här mer än,säg, 4 timmar om dagen. Snart blir jag galen!
Huset är nästan på färdigmålat, det är bara några små brälappar kvar men problemet ligger inte hos mig och Bob, ej heller regnet som envist sabbar våra konstnärsambitioner, utan hos hantverkarna som liksom inte gör riktigt färdigt de moment som krävs för att vi ska kunna stryka på den sista, gräddvita färgen. Förhoppningsvis sätter de den sista spiken i morgon så att byggställningen försvinner. Men sen, finns det miljoner små detaljer att fixa till inomhus.
Ärligt talat, jag orkar inte kallsnacka mer, jag vill bara kunna sitta i min soffa och dricka mitt kaffe för mig själv utan att behöva le mot någon som jag hellre kastar ner i färgpyttsen. Är det för mycket begärt?

8.29.2011

Present till mig själv!

I princip så köper jag alltid en present till mig själv när jag fyller år men i år ville jag göra något extra så jag slog till på ett par Efva Attling örhängen. Tänk vad fina smycken hon skapar den människan! När jag tog studenten fick jag tre olika smycken från hennes första kollektion och ringen använder jag varje dag, jag känner mig inte hel utan den! Och nu har jag alltså kompletterat samlingen med ett par utsökta små plattor i silver. Härligt!

En ny giv i mitt liv förutom att "komma i fas" med den där pedanten som stjärntecknet Jungfrun envisas med att framhålla är att när en ny sak köps, så ska två saker ut. Vilken fantastisk grej alltså! Har ni sett tv- programmet "Extrema Samlare"? Om ni gjort det så kan ni tänka er samma scenario i alla rum på nedervåningen i vårt hus, så här behöver rensas! Det gjorde jag i dag och wow! vad bra det kändes!

Nä men man tackar!

Just nu är jag så uppstressad över vårt "lilla husprojekt" att jag liksom inte känner så hemskt mycket men vilken underbart fantastisk present jag fick av hela min familj i går! Så snart som allt är fixat ska det bakas bröd och vispas maräng så det står härliga till! Äntligen är den min, den fina underbara köksmaskinen!

8.27.2011

29-åringen bubblar...

...för att fira sista dagen av ungdom. Tjoflöjt!

Dagens skörd...

...blev lite tallrikar, en vas, ett smyckesskrin i tenn och ett fyrklöver i glas, fint förpackad i en ask från Nordiska Kompaniet. Lycka!

Årets loppis!

Stämningen känns i luften och alla väntar på att banden ska klippas. Mitt hjärta bankar, jag SKA få tag på den gamla trälådan!! Mina nerver!

8.24.2011

Drömmar...

I mitt kungarike skall hantverkare som inte gör det dom ska i tid få en dejt med bödeln. Och slutscenen i Braveheart blir enbart en parodi i jämförelse...

8.22.2011

Jag förgrodde och planterade med kärlek...

...och fick sex fina små solrosskott. Tittar man nära på dem så kommer det en liten blomma i två av dem. Naturligtvis skulle jag ha planterat om dem för länge sen men det glömdes visst bort i allt annat. Men glad blev jag när jag såg att de klarat sig ändå.
Sen upptäckte jag att ogräset i gropen växt till sig ovanligt bra...

Jag tappade ett frö..

...när jag förgrodde, lyckat kast!

8.20.2011

Lockläkt...

...sitter på de flesta ställena på huset men tyvärr är det inte riktigt färdigt än. Vi kämpar på i röran och med det nästan konstanta umgänget med våra snickare som går in på nionde veckan nu. Dock är det inga heldagars-umgängen vi har. Hade läget varit sådant hade de varit färdiga och lämnat för tre veckor sedan. Låter jag bitter? Bra, för det är mycket värre än det låter!