2.02.2010

Secret Millionare

Nej tyvärr vänner, det är inte mig själv jag talar om.

Jag har precis tittat på programmet som går på tisdagar klockan 21.00 på kanal 9. Miljonärer som vill vidga sina vyer och göra något gott för världen ger sig ut för att hitta människor som förtjänar ett bidrag som delas ut i slutet på programmet. Ja, jag måste erkänna att jag smålipade lite men det måste bero på att det är ett brittiskt program, det är ju vanligtvis lite mindre pretto än amerikanska dito.

Tänk om man hade möjligheten att göra något sådant. Pengar är ju ändå vad som behövs för att komma fram i samhället, det är oerhört svårt utan i alla fall.

Fast, om man är sjuk och ligger i en sjukhussäng och tittar ut på världen utanför så spelar det egentligen ingen roll om man har pengar eller inte. Om vi inte pratar om länder som USA där man med allra största säkerhet ligger på ett sunkigt shelter och tittar in i en vägg om man är mindre bemedlad. Men det är ju en annan femma.

Tänk vad många organisationer som hankar sig fram med små medel och hjälper en massa människor i nöd eller som arbetar med preventiva metoder för att förhindra att människor hamnar i nöd.
Tänk vad mycket världen skulle kunna ändras om man prioriterade sådant istället för att tjäna pengar på allt (hinthint privatiseringsgalna borgarblocket).

Jag skulle kanske bli lika galen som de med pengar som ser människor under sig som parasiter som inte vill jobba eller som spelar sjuka för att de inte orkar något annat om jag helt plötsligt blev rik.(med detta menar jag inte att alla med pengar gör det, men det finns sådana, for sure) (det finns även människor med den lustiga inställningen att de ska leva på systemet och hellre ligger i sina sängar och spelar Playstation 3 som de konstigt nog har råd med även om deras barn inte får mat)

Oavsett vem vi talar om så krävs det större gemenskap och en högre nivå av engagemang av alla eldsjälar som kan få med sig alla typer av folk så att vi kan umgås, utbildas och skapa ett slags band så att vi inte hela tiden pratar om vi och dom utan ser oss som en enhet som faktiskt tillsammans kan åstadkomma något bra. Fördomar är ett gift som sprids hela tiden. Tänk om någon kunde gå in och skänka pengar så att hela Sverige får lära sig lite mer. Härliga Svenskarna som alla pratar om ni vet. Vi kunde bli ännu härligare!

Jag säger som Mr. Portokalos i Mitt stora feta grekiska bröllop.

"Vi har ett äpple och en apelsin men i slutändan är vi alla frukt"
"


2 kommentarer:

  1. Syster-Jenny4/2/10 00:31

    Från den privatiseringsgalna...
    Fin tanke, men jag tycker nog att du låter lite pretto själv nu ;)

    SvaraRadera
  2. Visst, pretto kanske det är men faktum är att vi tycks ha glömt bort vad som är det viktigaste i livet. Och det står jag för.

    SvaraRadera