11.18.2009

Förändringarnas tid är här...



Okej, nu gör vi ett försök till att blogga. Jag har bytt namn på bloggen för jag känner att det här med ilska i rubriken får ner mitt mood och jag orkar helt enkelt inte fokusera på det tråkiga. Nu ska jag bli glad istället och skriva om det jag tycker om. Eventuellt kommer rapporter om mitt dåliga humör men det får bli som det blir.


Jag bor alltså i ett hus som just nu genomgår en förändring. Förändringen sker gradvis och ganska långsamt då det är jag som står för idéerna och Min sambo Byggare Bob är totalt värdelös på att renovera/bygga/borra/måla och hantverka. Jag lär mig och vill bli duktig men tålamodet tryter allt som oftast och jag gör saker halvdant men är oftast ganska nöjd ändå.


"Hyllan sitter snett" är en kommentar jag ofta får höra och det stämmer säkert, saken är den att sådana fadäser inte stör mig. Jag tycker inte att det perfekta är det som är vackrast. Det är helheten och känslan som gör det fint.


"Varför har du en bild på en varmkorv på väggen" frågade min vän Cissi mig en gång och hon kunde uppenbarligen inte se det vackra med den bilden. Varmkorven är tecknad av Andy Warhol (tyvärr ej ett original utan ett urklipp från en gammal Hemmets Journal) och texten på bilden beskriver hur han blir sugen på en varmkorv från Nathan's på Coney Island och hur han tar sig från Manhattan ut dit med tunnelbanan från Lexington Avenue för att sätta tänderna i en flötig hot dog. Bilden hittade jag inramad, i en ful furu-ram, på second hand men jag älskade den eftersom den på ett sätt beskriver min, Johannas och Byggare Bob's väg från Manhattan till just Nathan's på Coney Island sommaren 2007 då vi var där och röjde. Alltså, mitt vackra är subjektivt och passar inte alla men känslan kan ändå finnas där, det varma och härliga och det är ju den känslan jag vill förmedla i mitt hem.


Vi håller på med rätt mycket just nu men köket är tillsvidare färdigt. Om några år ska vi totalrenovera hela undervåningen men nu ligger fokus på ett badrum på övervåningen och när vi ändå är där och river så passar vi på att göra sovrummen på en gång.
I dag visar jag en bild på köket som har fått lite färg. Jag har rört mig fritt på vit/gråskalan i några år men nu känner jag för lite färg och eftersom det lackar mot jul så får det blir rött. Fräscht och fint.
Stjärnan köpte jag i en liten countrystore i Pennsylvania för två år sedan och jag älskar den men vill inte kategorisera mig som en "New England" typ. Jag har svårt för "perfekta" hem i en speciell stil, det blir FÖR perfekt. Jag tar lite här och lite där och hoppas att det blir bra. Mormors gamla lakan fick bli draperi som täcker den fula diskmaskinen, hennes gamla burkar pryder hyllorna, Åhlens hissgardiner hänger fint i fönstren och det gamla slagbordet (kanske kallas något annat) från Erikshjälpen står fint på den röda mattan från IKEA. Det slår furu från golv till tak med hästlängder! Nu vill jag stå i mitt kök och diska samt polera den rostfria diskbänken. Det är livskvalitét det!

2 kommentarer:

  1. Love it! Underbart att du börjat blogga igen, har saknat dig så i bloggosfären. Kul också att följa era projekt eftersom du precis som jag begåvats med en ohändig kille men har höga ambitioner.

    Hoppas det rullar på med uppsatsen, här är det rätt mycket stiltje på den fronten...

    Stor kram!

    SvaraRadera
  2. Gud vad trevligt att ha dig här Karolina!

    SvaraRadera