11.11.2010

Vilket klipp!

Någon gång i mitten av augusti bestämde jag mig för att boka en klipptid efter ett långt sommaruppehåll. Jag är ju som jag kanske nämnt innan inte planeringsmänniska nummer ett och därmed ganska otålig när något stör min kalender med oplanerade men ack så viktiga moment. Jag fick en tid den 30 september, detta var då den 20 augusti. Den 30 september begravdes Bobs mormor i Ludvika. Oj, var tvungen att ställa in. Fick en ny tid den 14 oktober. Bara att bita i hop. Den 13 oktober kommer min chef och säger att jag ska på utbildning den 14 oktober. Nej säger jag men förstår i mitt inre att jag måste boka om min tid igen. Det gjorde jag och fick tid i dag. Varför ringde jag inte till något annat ställe då kanske ni undrar. Svaret är enkelt. Jag går inte till någon annan frisör än Ida Bohm på Hårfin i Bankeryd. Jag har tidigare rekommenderat henne till er som läser och det är för att hon är så våghalsig, tar egna initiativ men ändå lyssnar på mina önskemål. Sist var det en bild på Jennifer Aniston jag hade med mig, i dag var det Drew Barrymore.

Drew eller kanske Louise bakifrån.

Här är det ingen tvekan. Det är jag, för hade jag varit Drew hade jag för det första inte behövt ta bilden själv i den absolut värsta vinkeln, den man får när man tar bilden med egna armen långt utsträckt. Och för det andra ser inte Drew lam ut på bild så som undertecknad gör. Men skit i hur jag ser ut! Frisyren är jag nöjd med och färgen också. Skönt med lite höstig omväxling! Nu tar jag den röda nobban, ger den lite spray och går och lägger mig. Godnatt!

11.10.2010

Sopptorsdag!

På mitt fantastiska jobb har jag i stort sett fria händer att laga vad som faller mig in. Det är fabulöst! I dag provade jag att laga en soppa från en gammal soppkokbok som där kallades för Italiensk Ostsoppa. Jag har alltid haft lite svårt för att smälta ner ost i saker och sen äta det (jag gillar iofs. raclette men där häller man ju den smälta osten bredvid). Men, jag tänkte att jag skulle prova i alla fall och det verkade bli succé! Till detta severade jag nybakta havre-te-kakor med ost. Smaskens! Om du går på LCHF är detta perfekt, ta bara bort pastan. Om du går på livet bry dig inte om innehållet, just eat it! Och bry er inte om att det är onsdag i dag, det är ju torsdagar som är de riktiga soppdagarna!

Börja med att baka tekakorna!
50 gram Smör

5 dl Mjölk

1 tsk Salt

2 msk Sirap

50 gram Jäst

ca. 3 dl Havregryn

ca. 11-12 dl vetemjöl (eller hälften rågsikt)

Smält smöret, häll i mjölken, låt det bli fingervarmt (37 grader). Blanda en liten del av degspadet med jästen tills den lösts upp och häll sedan i resten av spadet. Häll i sirap och alla de torra ingredienserna som helst bör vara blandade innan(degen skall släppa bunkens kanter, ibland får man ta mer och ibland mindre mjöl). Arbeta degen ordentligt och låt den jäsa övertäckt i 30 minuter. När den jäst färdigt så knådar du till degen och delar den i två bitar. Rulla sedan bitarna till två långa korvar och skär upp en 7-9 små bitar. Platta ut dem till små kakor och nagga med gaffel. Lägg på plåt och låt jäsa ytterligare 30 minuter. Sen ska de in i ugnen på 225 grader i ca. 10 minuter.


Italiensk Ostsoppa
6 dl Vatten

1 -2 buljongtärningar

3 dl mjölk

2 dl Gnocchi eller liknande

200 gram rökt Skinka (eller hälften skinka, hälften bacon)

1 gul Lök

1 msk Oregano

2 dl Grädde

3 bitar Soltorkade Tomater

3 dl Riven Ost

Koka upp vatten, buljong och mjölk. Koka sedan pastan enligt paketets anvisningar (ca. 10 minuter). Fräs under tiden lök, skinka och oregano lite lätt. När pastan har kokat färdigt häller du i fräset i grytan. Tillsätt grädde och hackade tomater och låt koka några minuter. Ta av grytan från plattan och blanda i osten, då får den precis rätt konsistens. Tänk på att inte låta soppan koka efter detta! Toppa med en gnutta svartpeppar och salt om det behövs. Ät och njut. Det är kallt ute och då behöver man lagra!

Nu är det för sent att vända om!

Jag har köpt en julskiva på secondhand som innehöll alla amerikanska klassiker med Elvis, Nat King Cole och Bing Crosby. 25 spänn och helt fläckfri. Jag var tvungen att spela den i bilen hem och nu finns det alltså ingen återvändo. Nu kan jag lika gärna börja jula på riktigt! Därför står det nu en kastrull med smörkola och puttrar på spisen. Jag tänkte bjuda på jobbet i morgon. Vid jul ska man vara snäll och julen börjar från och med i dag!


11.09.2010

Tomtegröt

Åh! Jag är inställd på jul-mode. Jag är helt mysig och pysslig och så där framförhållen. Och det, vill jag lova, är inte Louise:s vanliga melodi. Jag är en hemsk människa på det sättet att jag alltid skjuter upp allt i sista minuten. Det löser sig alltid tänker jag, och visst gör det det. Men, mitt stackars, nästan 30-åriga hjärta klarar inte av detta stressandet vareviga dag. Så, *trumvirvel* jag har skrivit en what to do- lista. Varenda grej som jag vill ha fixat till jul har jag listat upp och nästan satt provisoriska datum på. Jag är helt begeistrad och jag hoppas, hoppas, hoppas att jag kan hålla detta. För, när jag ser listan blir jag inte stressad. Tvärtom, den gör mig lugn, för än så länge har jag kontroll på läget och det gör att jag mår svinbra!

Jag fick även en liten idé i dag som jag blev så glad över att just jag kläckte. Men jag vet inte om jag skulle våga, det skulle vara jättekul, lite jobbigt men ändå helt underbart. Men som sagt. Jag vet inte om jag vågar. Ska tänka lite och sen kan jag berätta för er vad det är jag skulle vilja göra.

Tomtegröt var jag bara tvungen att fixa i dag i detta snöoväder. Det smakade fantastiskt gott tillsammans med en ostmacka (oj! GI) och nu kan jag gå och lägga mig och drömma om bomull. För den har verkligen lagt sig som en liten risig bomullstuss i min lilla magsäck!

God afton mina vänner!

11.08.2010

Krans i köket

Var ska lingonet vara om inte i köksfönstret?

11.07.2010

Tjuvstart; Julpyssel

Hej hej!
Veckan har varit full av måsten och det tar som vanligt mycket på krafterna. I dag vaknade jag med en liten gnutta huvudvärk då jag i går kväll tog emot fint besök som slutade i en hel del tomma flaskor (små vinflaskor). Solen sken och det var kallt och friskt ute. Jag och Bubban gav oss ut på upptäcksfärd i skogen som ju ligger precis vid vårt hus och vi fyllde vår korg med mycket fint från naturens skafferi. (inte för att vi äter mossa, lingonris eller långt gräs men jag har mycket i mitt skafferi som inte är ätbart, gamla tranbär och skolkataloger för att nämna något)

Väl hemma släppte jag på alla måsten och förberedde ett provisoriskt pysselläger i köket tills dess att "hobbyrummet" är färdigt.

En gammal stålgalge blev ett något ojämnt hjärta. Med lite mossa och lingonris på blev det så här:

Välkomna in!

Sen såg jag häromveckan att det fanns färdigbundna kransstommar till salu. De såg inte ut att vara så svåra att göra så jag passade på att leta efter lämpligt material i skogen. Jag hittade långt gräs som jag ryckte upp och band ihop till en liten krans med hjälp av snöre.Denna klädde jag med små buntar av lingonris och fäste med grön ståltråd. Bandet flätade jag av samma sorts snöre som jag band i hop kransen med. Det är bara fantasin som sätter gränser!Summa Kardemumma: Det är inte svårt att göra kransar. Det är nog bara så att man blir bättre ju mer man binder. Det är naturligtvis lite pilligt och för en människa som jag, som aldrig har varit så där särskilt estetiskt lagd. Men med god vilja och lite jävlar anamma så går det mesta vägen. Öva, öva och ni får också fina gröna ting att hänga upp till jul! Ha nu en fortsatt trevlig söndag!

11.03.2010

Maj gad! (My God på bonnig svenska)

Här sitter en uppstressad 29 åring klockan 23.20 en onsdagkväll och försöker komma på något bra att skriva även om sängen i det provisoriska sovrummet har ropat på mig i två timmar snart. Jag känner att jag måste skriva lite i bloggen så inte mina trevliga läsare ger upp, tröttnar och försvinner. För, är man självgod som jag är (i bland) så är det hemskt roligt när någon är intresserad av vad som händer i just mitt liv och vill läsa och titta lite på mina bilder. Så, jag levererar i dag. Mer kvantitet än kvalitet visserligen men jag levererar och det är det viktiga!

Den här fina tapeten från Duros gammelsvenska kollektion kommer att pryda väggarna i "hobbyrummet" där jag ska sitta och försöka pyssla och Bob spela datorspel.

Anledningen till att jag är uppstressad är att vi har fått eld i baken och satt i gång med sovrummen. Jag river tapeter (fortfarande) och Bob slipar och spacklar. Väggarna är inte så fina så vi står och trampar lite och vill kanske köpa den där renoveringstapeten ändå, så att vi får fina släta väggar att sätta upp våra beställda, och snart ankommande tapeter. Det blev visst blått tema i båda rummen och det kommer att bli så bra! Jag söker mig tillbaka till mina allmogerötter helt enkelt + att Bob fastnade för dessa tapeter direkt. Man måste ju visa hänsyn i bland, eller hur?

Bob slipar och jag står och svär över den här lilla tapetresten som har ackompanjerats av ca. 40 kvadratmeter mer tapetrester som jag sprutat vatten och såpa på för att sedan skrapa bort med en skrapa. Jag har en klo efter att ha greppat skrapan i tre dygn snart och jag hatar strukturtapeter av alla slag, verkligen hatar!

Sen är det ju det här med Take That. Jag har sagt det förut och jag står för det. Jag är ett Take That fan och kommer alltid att vara det. Nu släpps biljetterna till konserten i Köpenhamn på fredag och då är det en massa planering inför det eftersom jag själv inte kan sitta vid en dator och boka. Jag har mobiliserat en styrka som får Hitlers "Barbarossa" att framstå som ett barnkalas. Jag har fört över pengar, gjort upp ett schema för de personer som förhoppningsvis kan hjälpa mig att hitta två ståplatser på Parken den 16 juli. Det är en bedrift som gör mig nervskakande och trött. Jag vill bara att fredagen ska gå över så att jag vet om jag fått någon biljett eller inte. Pust!

Så, nu har jag gjort mitt. Nu ska jag sova, andas och förbereda mig för Ullared i morgon. Wunderbart att åka på en liten dagstripp och strosa runt där i min egen takt utan att behöva visa den där hänsynen jag vanligtvis behöver använda när Bob efter två timmar står och trampar i ett hörn och väntar på att jag ska bli färdig.

Ta hand om er och alla andra!