Det är ju poängen med den här bloggen från början till slut...att få gnälla och klaga och bara sprätta av sig sin ilska. För jag är förbannad, och det ofta och på mycket.
Roten till den här bloggen kom när jag tittade på Robinson. Herregud! Jag tittade inte ens på det under 90-talet och så börjar jag nu?! Det finns vissa personer i det programmet, en av dem från vår vackra stad, och han gör mig så jävla piss-arg! Det är fan inte konstigt att folk mår dåligt när de tvingas umgås med en sån skitstövel! Och visst, jag fattar att det är vinklat, men jag är övertygad om att han är dum i huvudet på riktigt.
Jag blir upprörd när jag tänker på de rika människor som bara vill ha mer, att girigheten styr. Jag menar, de som tagit sitt liv i finanskrisen är ju rika finansmän som förlorat otroligt mycket pengar, de har blivit fattiga. Men vi som redan är lite halvt fattiga lunkar vidare och ser ljuset i vardagen ändå, det är ju en sjuk värld!
Och när vi ändå är inne på världsproblemen så är jag arg och uppgiven över att inte fler vill bevara och återställa den ekologiska balansen, hur fan tänker folk? Nä, nu blir det en natt till av grubblande för min del, hur ska jag bli glad igen???
